2016-09-14 12:01 #0 av: Urhasten

"In nature horses' feet are trimmed by the ground. The ground doesn’t micro-manage, the ground doesn’t measure, the ground doesn’t try to force its ideas onto the hoof, the ground is passive. In nature a horse would have to travel an incredible distance to take off anywhere near as much hoof as trimmers so casually remove. A natural trim listens to the foot, understands how the foot really works, and respects the power of 65 million years of nature in handling things."
- Länk till text här

Läser den här texten i länken ännu en förmiddag. Den träffar verkligen hjärtat varje gång. Den stödjer en filosofi som jag känt inom mig, men jag är samtidigt försiktig och lärd någonting som vi kan se på länkbilden till höger. Att öververka. 

I början av sommaren var Orchidéas hovar på väg att bli bra, men de hämmades av att vävnaden i hoven inte var helt bra. Hålväggarna vart aldrig bra och jag verkade riktigt runt om för att minimera risker för brytpunkterna. Sedan hände en väldigt positiv förändring när hon fick EM-A Probihorse under en längre tid. Och det vart heller inget annat än bättre när jag tillsatte MSM och kiselgur, samt brännässlor. 
Hur har det gått för Blommans hovhälsa nu över sommaren? Jo, det har gått jättebra. Dels har hon endast tre ytliga hålväggar kvar och jag vet inte om vävnaden någonsin varit starkare. Ändå upplever jag att utvecklingen avstannat. Det föddes ett nytt intresse av att finna svaret på varför. Jag tror jag har kommit fram till varför. 

Under sommaren har jag öververkat. Tidigare trodde jag att jag bara verkade allting som var nödvändigt att få bort. Men idag inser jag att jag har gjort något som jag klassar som "öververkning". Visst, vi har blivit av med alla hundra hålväggar och vävnaden känns riktigt stark. Men öververkningen har också lett till att nu när vi blivit av med ena problemet så uppstår det andra problemet att hon är känslig på grusvägarna. Vilket syns mest på framhovarna. Det är på grund av att hon inte har haft något material att gå på. Även om vävnaden har blivit stark, så tar det tid att härdas. All belastning har hamnat på en hov som inte varit redo för full belastning. Hon har inte haft tillräckligt med hovvägg som stöttat upp sulan och strålen för belastningen det orsakar. Hon har inte haft tillräckligt med trakter eller traktstöd för att våga kliva på och det avspänt. Strålen är liten och trång baktill för att skydda mot belastning. Det är fel. Då har utvecklingen avstannat.

I förr går verkade jag Blomman och nu visar jag hoven hänsyn. Jag har förändrats. Jag vill ha en funktionell hov och nu tänker jag sluta verka utefter hur jag vill att hoven ska se ut och istället lyda hoven utefter vad den är kapabel till.

Ni som verkar, har ni också haft utvecklingsfaser och förändrats under tiden/åren ni har arbetat med hovar? Alltså, fått liknande uppenbarelser och märkt att det varit behövligt för er och hästarnas skull?