Medryttarpålle kan ömma till tillfälligt när någon vass sten petar in i sulan, och blir lite trög på grovt grus och efter långa travpass på grusvägar. Hon har boots fram när vi vet att det ska bli långa rundor på vägar som är jobbiga för hennes fötter.
#2 Jag undrar hur mycket man kan begära egentligen. För mina är ungefär lika. Lite försiktigare när dem vet att gruset är glest eller vid grov gruskross. Dem tar sig över, men lite trögare. Dock går dem på väldigt bra på jämnt grus, "snälla" stenar, asfalt, is, etc.
Förutom detta går mina för det mesta på mjuka gräshagar resterande timmar, när vi inte gör aktiviteter, med varierat underlag (skog, dunge, jord, grus, gräs) - men för det mesta vistas dem på mjukt underlag i deras Lösdrift. Det känns inte som att det går att kräva att dem ska klara av det "värsta" av underlagen med det som grund.
Probipet - en mage i balans ger friska hundar och katter ❤️
#3: Nä, det kan inte vara rimligt att inte reagera på grovt och knöligt grus. Även skodda hästar kan ju ömma på sådant underlag, om stenarna är kantiga nog att nå sulan. Det är ju ändå levande vävnad som trycks ihop.
Han reagerar till och från och mycket olika. Men han reagerar på vägar med större grus/stenar men även ibland på små stenar. Väldigt olika från dag till dag.Kan ju dock bero på att jag tagit av skorna ganska precis och fossingarna inte är helr stabila ännu.
Ena hästen går helst i gräset i diket, kan man gå jättemjukt, så gör han det, detta beror dock på lathet tror jag, då han inte visar mycket alls på varken asfalt eller grus?! Andra hästen går fram nästan överallt, men grovkrossat grus gillar ingen av dem!!
#8 Många hästar som varit ömma en längre period blir försiktigare av sig. Om dem då får välja mellan mjukt eller hårt underlag väljer dem ofta det som dem är mest vana vid och finner bekvämast. Lathet och lathet, nja… Tror starkt att det finns en anledning, som jag nyss nämnde 🙂
Probipet - en mage i balans ger friska hundar och katter ❤️
En av shettisarna går fram på allt medan den andra lär ha boots fram när det blir stenigare underlag. Nordisen är det lika med när det gäller stenigt underlag samt vilket sällskap vi har 😉han går med boots fram om det behövs 🙂
Real friends are hard to find, harder to leave and impossible to forget.
Nej, våra ömmar inte på grus.
Mitt sto har aldrig ömmat oavsett underlag, har aldrig haft boots eller varit skodd. Ena valacken hade boots och kunde reagera de första åren som barfota men nu är det aldrig ömmande eller boots. Han hade ganska deformerade hovar som krävde rehabilitering . Andra valacken är under rehabilitering och jag undviker alla hårda underlag tills hovarna fått en chans att läka.